Fred börjar med människor:
Om behovet av fredsbyggande i Sverige
’Fred’ är ett ord som troligtvis finns i alla världens språk. Det är något som den stora majoriteten av världens befolkning vill ha och något som, för de allra flesta, ses som det ultimata målet. Trots detta är ’fred’ ett koncept som kan vara väldigt svårt att förklara innebörden av. Inom ’fredsbyggarvärlden’ är den breda förståelsen att fred finns i många lager och uttrycker sig på flera sätt. Den historiska synen att fred uppnåtts när en väpnad konflikt slutar (till exempel genom en vapenvila) är inte längre tillräcklig. Idag finns en ökad förståelse för att fred inte naturligt infinner sig om en väpnad konflikt tar slut. Det är när det också finns processer, strukturer och relationer på plats som kontinuerligt bidrar till att förhindra våldsam konflikt och föra människor samman som sann fred kan börja växa.[1] Fred grundar sig i närvaron av exempelvis rättvisa, jämlikhet och jämställdhet. Den här bredare förståelsen av fred som något mer än bristen på våldsam konflikt, som Life & Peace Institute (LPI) utgår från, gör några saker väldigt tydliga.
1. Fred kan inte förstås som en statisk slutdestination. Fred är snarare en konstant process där händelser i det lokala såväl som det nationella påverkar ett samhälles grad av fredlighet. Samhällen kan alltså vara mer eller mindre fredliga.
2. Även länder som upplevts som traditionellt fredliga, som Sverige, kan gynnas av verktyg och metoder som traditionellt används inom ’fredsbyggande’. Speciellt om man som LPI gör, utgår ifrån att konflikter är oundvikliga i ett samhälle (även om de inte behöver bli våldsamma).
3. Fred är allas ansvar och något som samtliga människor i ett samhälle behöver aktivt bidra till för att den ska bestå.
LPI:s förståelse av fred grundas på institutets 35-åriga historia av ett arbete i partnerskap med andra på Afrikas horn. Vi vet också att alla konflikter inte behöver bli våldsamma utan kan snarare, om rätt förutsättningar möts, vara en källa till positiv förändring. Vår historia berättar mer om vår syn på just detta och hur vår förståelse av fred har utvecklats under åren.
Med denna förståelse av LPI:s syn på fredsarbete och på konflikt är det kanske inte längre svårt att förstå varför detta internationella fredsinstitut valde att 2018 starta Sverigeprogrammet. Beslutet att arbeta med fredsbyggande i Sverige grundades framförallt på två saker: vad vi såg i det svenska samhället samt behovet och mandatet att arbeta med hållbarhetsmålen i 2030 Agendan för Hållbar Utveckling samt FN-resolution 2250 on Unga, fred och säkerhet i alla länder, inklusive Sverige.
Det var framför allt händelserna 2015 och effekten detta hade på såväl svensk politik som den allmänna stämningen bland befolkningen som fick LPI att vända blicken åt Sveriges håll. Eskalerande krig i exempelvis Syrien och en alltmer desperat ekonomisk situation för människor i länder drabbade av svält och klimatförändringar ledde till att det största antalet flyktingar sedan andra världskriget sökte sig till Europa. Detta ledde till stora förändringar i Sverige och i och i andra länder. Men det är viktigt att påpeka att anledningen till att LPI nu har ett program i Sverige och fortsatt vill jobba med fredsbyggande i Sverige går bortom den polariserade migrationsdebatten. Efter att ha vänt blicken mot Sverige, från 2018 och framåt, har det blivit tydligt att det finns utmaningar som sträcker sig längre. LPI har sett exempel på polarisering bland olika grupper i samhället, vilket visar sig både genom en politisk polarisering och en polarisering bland samhällsgrupper som baseras på identitetstillhörighet. I klarspråk: det pratas bland en del om ett ’vi’ och ett ’dom,’. Minoritetsgrupper, såsom exempelvis samer och romer, vittnar om vardagsrasism och hot medan platser för religiösa sammankomster har blivit alltmer utsatta för hatbrott och förstörelse. Dessa trender är inte nödvändigtvis nya. Vissa av utmaningarna vi ser är strukturella i sin natur och har funnits i Sverige till olika grad under en lång tid. En del av dessa utmaningar kom dock fram i ljuset på ett mer tydligt sätt under 2015 och sedan dess.
I relation till den pågående Covid-19 pandemin visar en undersökning från Folkhälsomyndigheten att både sjukdomsfall och dödsfall skiljer sig åt mellan olika grupper i Sverige där utrikesfödda från särskilda länder har drabbats i större utsträckning än de som är födda i Sverige.[2] De globala Black Lives Matter demonstrationerna (som i solidaritet också ägde rum i Sverige), och händelserna som förorsakade dem, visar hur länder som traditionellt upplevts som fredliga måste rannsaka sina samhällen och öppet bemöta strukturella orättvisor för att rätta dessa. Fredsbyggande verktyg och metoder kommer vara nödvändiga för att bearbeta trauman, bidra med försoning och skapa förutsättningarna för en jämlik hållbar fred framöver.
LPI har kontinuerligt sedan 2018 samlat in information om vad som händer i Sverige – en så kallad ’kontextanalys’ – för att få en bättre förståelse över vilka utmaningar som finns och möjliga strategier för att bemöta dessa. Denna kunskap bidrar kontinuerligt till och påverkar LPI:s arbete i Sverige. Delar har även inkluderats i organisationens pågående forskningsprojekt kring fred och social sammanhållning i Sverige, som beräknas publiceras i slutet av 2020.
LPI har lyssnat på upplevelser från unga genom flera olika events och workshops sedan 2018 där det blivit tydligt att unga i Sverige också upplever att det finns utmaningar för fred i Sverige. Detta blev särskilt tydligt när LPI tillsammans med Fryshuset och Operation 1325 anordnade eventet Vårt Sverige den 17:e juni i Stockholm.[3] LPI bidrog med tänket bakom sitt pågående forskningsprojekt kring fred i Sverige och bidrog därför med tre teman som organisationen identifierat som särskilt viktiga för fred och social sammanhållning i Sverige: tillit/misstro, inkludering/ exkludering och trygghet/ otrygghet. Utifrån dessa teman diskuterade sedan de unga deltagarna sina upplevelser. Något som framkom tydligt var att det fanns en gemensam bild av två olika Sverige: ett Sverige för de som är mer priviligierade och ett Sverige som endast syns om man tillhör en annan grupp. Det blev tydligt att, för dessa unga, så finns det flera utmaningar för Sverige när det gäller att skapa ett Sverige som uppmuntrar till tillit och är inkluderande och tryggt för alla unga i Sverige. En del av de teman som togs upp rörde exempelvis diskriminering, fördomar och strukturell rasism.
”Man ser det varje dag. Det är en del av samhället. Väldigt många människor som har det dåligt ekonomiskt lever i socioekonomiskt utsatta områden [och] är rasifierade, de hamnar ofta i dåliga banor – kriminella oftast – på grund av att det är deras enda utväg, vad de ser då för att de ser en hel bild av livet som de har tillgång till […].” – ung deltagare i Vårt Sverige
Sverige talas ofta om som ett av världens fredligaste länder. För många är Sverige ett land där de känner sig tillitsfulla, inkluderade och trygga. Men det är inte så för alla – och det betyder att det finns behov av och rum för fredsbyggande i Sverige. 2030 Agendan – och Sveriges åtagande att uppnå samtliga av de 17 Globala målen i Sverige – ger en bra möjlighet att prata om förbättringar som behöver göras för att uppnå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Sverige för alla. Det finns flera fantastiska organisationer och individer som bygger fred i Sverige varje dag. LPI strävar efter att vara en allierad till dessa och bidra med sin kunskap för att bygga ett Sverige som till fullo lever upp till de nasvarstaganden som gjorts genom att anta FN-resolution 2250 och 2030 Agendan. För att kunna uppnå ett verkligt fredligt och inkluderande Sverige – där alla unga aktivt får möjligheten att delta – så måste alla vara med.
Fred börjar med människor. Och Sverige är inget undantag.
[1] I den teoretiska världen pratar vi om negativ respektive positiv fred. Uttrycken myntades av den norske fredsforskaren Johan Galtung.
[2] https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/juni/fodelseland-och-risken-att-drabbas-av-covid-19/
[3] Arrangörerna delade riktlinjer som efterföljde Folkhälsomyndighetens rekommendationer med deltagarna och anpassade olika aktiviteter med tanke på COVID-19. Antalet hölls också under Folkhälsomyndighetens restriktioner på 50 personer.
